Borja med ljuset i Grasse
Ljuset i Grasse ar aldrig enformigt. Pa morgonen kommer det mjukt och en aning blatt. Mitt pa dagen blir det klart och varmt, och sedan blir det gyllene sent pa eftermiddagen. Ett kok som bortser fran den har rorelsen ser platt ut. Vi tittar forst pa hur fonstren vetter och hur solen vandrar over bankskivorna. Ett rum mot soder bar djupa toner och morka traslag utan att bli dystert. Ett kok mot norr mar battre av att halla sig ljust, med ytor som kastar tillbaka ljuset i stallet for att suga upp det. Innan vi valjer en enda farg tillbringar vi en dag med att se hur dagsljuset kommer in. Den enkla avlasningen sparar mycket angerande och formar nastan varje beslut som foljer.
En palett hamtad fran kullarna
De toner som haller over tid kommer fran kullarna och garriguen runt staden. Tegel, brand ockra, olivgront, lera, taupegratt och sandbeige bildar en mjuk och varm bas. Vi haller oss borta fran kallt vitt och blaaktiga graa toner som aldras snabbt. For att halla det friskt lagger vi dessa varma toner pa kalkvaggar, vars levande yta fangar ljuset utan att harda det. Ett kok behover inte tio farger. Tva bakgrundstoner, en starkare ton for underskapen och en livligare accent pa en detalj racker ofta. I Grasse fungerar en lite gragron salvia eller en mild ockra lika bra pa sommaren som pa vintern.
Material som aldras vackert
Ett kok anvands varje dag, sa vi valjer material som far patina i stallet for att slitas illa. Massivt tra kommer forst. Ljus ek, oljad ek och valnot ger en varme som lackade luckor aldrig kommer att ha. Vi tycker om att lamna dem lite raa, med en matt oljebehandling som ar latt att laga. Sten kommer sedan, i travertin, lokal sten eller adrad marmor for de finare ytorna. De har materialen far en vacker patina och bar tidens gang. Metallen, till sist, mar battre av att halla sig diskret. Aldrad massing och satinbrons ersatter det absoluta svarta och passar battre med varma traslag. Tanken ar inte att stalla upp perfekta material utan att foga samman ytor som vinner karaktar med aren.
Golvet: tegelplattor och deras alternativ
Golvet ger tonen at hela rummet. Den provensalska tegelplattan, i branda terrakotta, forblir var favorit. Dess varma farg och sma oregelbundenheter varmer upp ett kok direkt. Lagd i fiskbensmonster eller forskjutet ger den rummet struktur utan matta eller knep. Nar gamla tegelplattor inte ar mojliga vander vi oss till ett klinker som efterliknar terrakotta, lattare att skota nara matlagningszonen. Ljus sten fungerar ocksa, framfor allt i lite morka kok som behover kasta tillbaka ljuset. Vi haller alltid ett matt eller satinmatt golv, aldrig blankt, for att vara trogna mot platsens anda. Ett golv som ser for nytt ut bryter stamningen, sa vi foredrar mjukade ytor som kanns nastan redan bebodda.
