Ett samtida provensalskt kök i Grasse, mellan travertin och salviagrönt

Ett råd vi ofta upprepar, prova färgen i full skala. Ett prov på en gånger en meter, betraktat tidigt på morgonen och sedan i slutet av dagen, säger en sanning som ingen färgkarta visar. I Grasse, där ljuset snabbt växlar mellan den skuggiga gatan och våningen som öppnar sig mot dalen, är det provet guld värt.

Oljat massivt trä, en varm närvaro varje dag

Träet lämnar luckorna och tar plats på bänkskivor, öppna hyllor och handtag skurna ur massivt virke. Det är en av årets lyckligaste förändringar. En bänkskiva i oljad massiv ek, omhändertagen två gånger om året, utvecklar en patina som gör varje kök unikt. Bredvid en diskho i sten eller ett stänkskydd i travertin värmer den hela rummet och bjuder in handen.

I husen i Grasse, ofta rika på gammalt snickeri, söker vi kontinuitet. En hylla i obehandlad ek som tar upp tonen i en originaldörr, en loppisfyndad skänk ommålad i salviagrönt, ett vaxat familjebord, tillsammans bildar de ett rum som verkar ha funnits där i alla tider. Det är precis avsikten. Ett lyckat kök i Grasse ska inte se ut som en katalogsida, det ska se ut som huset.

Vad gäller skötseln kräver oljat trä lite uppmärksamhet men förlåter mycket. En fläck slipas bort, en repa smälter in i patinan. Vi avråder bara från det närmast diskhon för familjer med bråttom, där sten förblir lugnare i vardagen.

Den provensalska andan utan vykortskulisser

Det dekorativa Provence har länge lidit av sina egna klichéer, cikador i keramik, solgult och gardiner med olivmönster. Det samtida provensalska köket behåller det väsentliga och släpper resten. Det väsentliga är de naturliga materialen, kullarnas färger, glädjen i handgjorda föremål och en viss generositet i sättet att ta emot gäster.

Konkret ersätter vi det klargula med en dämpad ockra, målade bårder med en kalkputs med levande yta, dekorerat porslin med enkla glaserade pjäser från lokala verkstäder. Zellige, lagd som stänkskydd i mjukt grönt eller benvitt, ger hantverkets vibration utan folklore. Korgar och naturfibrer får plats för frukt och bröd, som på marknadsstånden vid place aux Aires.

Denna gallring kräver en säker hand, för balansen mellan ett kök med karaktär och ett utklätt kök är hårfin. Vår regel, varje dekorativt föremål ska ha ett skäl att finnas där, en historia eller en användning. Det som saknar bådadera får vänta i ett skåp, och rummet andas bättre.

Ljuset och föremålen som ger rummet liv

Ett kök bedöms på kvällen. När dagsljuset drar sig tillbaka tar belysningen över och kan förstöra allt eller förhöja allt. Vi arbetar alltid i tre lager. Ett funktionellt ljus under överskåpen, diskret och bländfritt, för matlagningen. En taklampa i naturfiber eller keramik ovanför bordet, hängd tillräckligt lågt för att skapa en liten ö av närhet. Och en accentkälla, en liten lampa på bänken eller en vägglampa vid en hylla, som får lysa ensam när köket vilar.

Ljuskällorna väljs varma, omkring 2700 kelvin, för att förlänga kvällens gyllene ton i Grasse. Dimmer förändrar allt, samma rum går från vardagsmiddag till festmåltid utan att ett enda föremål flyttas.

Så föremålen. En mortel i sten, en skärbräda i olivträ, burkar i munblåst glas, några buketter från kullarna som torkar upp och ner. I Grasse, parfymörernas stad, tycker vi också om tanken på ett kök som doftar gott, en kvist rosmarin på fönsterbrädan är mer värd än någon doftspridare.

Våra råd för att komponera ert kök i Grasse

Var ska man börja när man drömmer om ett samtida provensalskt kök? Här är metoden vi följer med familjerna vi arbetar med. Först, betrakta det tomma rummet vid flera tider på dagen och notera var ljuset faller. Välj sedan det dominerande materialet, travertin, oljad ek eller kalkputsade väggar, och bygg paletten kring det i stället för tvärtom. Tre nyanser räcker, en ljus dominant, en karaktärsfärg som salviagrönt, en jordnära accent.

Sedan kommer gallringen av föremålen. Vad man behåller, vad man letar upp på loppmarknader, vad man skänker bort. Ett samtida kök i Grasse vinner alltid på ett äldre föremål, en skänk, ett bord, en tallriksservis, som knyter huset till dess historia. Tänk till sist på textilierna från början, kökshanddukar i tvättat linne, en lätt gardin under en gammal diskho, sittdynor till matplatsen. De bär färgen till liten kostnad och kan bytas med årstiderna.

Vår ateljé arbetar med projektets dekorativa sida, paletten, materialen, möblerna, belysningen och stylingen. Vi komponerar med lokala hantverkare vars arbete vi älskar, keramiker i Biot, smeder i Siagnedalen, och vi finns vid er sida ända till de sista detaljerna, de som gör att ett kök blir ert.

Köket är husets ärligaste rum, det berättar hur vi verkligen lever. I Grasse, mellan sluttningen och taken, förtjänar det material som håller och färger som stillar. Om ert kök väntar på sitt nästa liv talar vår ateljé gärna om det med er, över en kopp kaffe, i ljuset av just ert rum.