Nar sommaren lagger sig over Valbonne blir badrummet ett litet rum att dra sig tillbaka till. Vi tycker om att finna lite svalka dar i gryningen och i skymningen, nar stenen fortfarande baer nattens mjukhet. Pa Emicasa ser vi det har rummet som en lugn plats, vand mot naturmaterial och sodens ljus. Sa har skapar vi ett provensalskt badrum som andas, sasong efter sasong.
Natursten, ett material som halller svalt
Travertin och kalksten ar tillbaka i vara projekt i ar. Deras matta, latt strukturerade yta forblir sval under handen, aven som hetast i juli. Vi lagger dem pa golvet, pa en tvattstallsskiva eller som en liten stankskarm bakom handfatet. Lokal sten, varmt beige eller gra, samspelar val med de gamla tegelklinker som fortfarande finns i husen i Valbonne.
Vi foredrar en slipad, matt yta framfor en polerad. Den fanger mindre ljus, aldras vackert och doljer vardagens sma marken. Sten som ar for blank troettar ogat och blir hal under vata fotter. Slipad forblir den stillsam och saker. Lagd i stora format, med tunna och mycket diskreta fogar, ger den rummet en fridfull, nastan monolitisk kansla dar materialet far tala for sig sjalvt.
Kalkputs och tadelakt
Pa vaggarna tycker vi om kalkputs och tadelakt. Dessa mineraliska ytor later rummet andas och tal fukten i ett vatrum val. Deras mjuka relief fanger ljuset pa ett levande satt under dagen, fran morgonens bla till kvallens barnsten. En sandad tadelakt runt duschen skapar en nastan sammanhangande yta, utan tydliga fogar, behaglig att leva med och latt att rengora.
Tonerna valjs bland sand, ljus jord och varma grator. Vi foreslar att halla en vagg lite morkare, bakom badkaret eller handfatet, och lata de andra vara ljusare, sa att ljuset ror sig utan hinder. Kalken ger ocksa en naturlig reglering av fukten, vilket ar viktigt i ett vatrum som anvands varje morgon av hela familjen.
En mjuk, mineralisk palett

Fargerna i ett provensalskt sommarbadrum haller sig nara naturen. Vi utgar ofta fran en botten i grädde eller linne, varmd av inslag av terrakotta, ockra och olivgront. Dessa toner paminner om kullarna runt Valbonne och tradgardarna i slutet av juni, nar lavendeln precis borjar fa farg. Rent vitt anvander vi sparsamt.
Det skar for skarpt mot sten och kalk, och det gor ljuset hart. En brutet vit, lite grabeige, fungerar battre och mjukar upp helheten. For fargaccenter halller vi oss matta: en saffransgul handduk, en olivgron tval, en vaxt pa kanten racker for att liva upp rummet utan att belamra det. Enkelheten forblir var ledtrad.




